note to self

dags att bryta mönster. tvåtusenfem många plus men också en hel hög minus som bränt sig fast och gör sig påminda. nästa år är jag inte här fast det har jag åandrasidan sagt en massa gånger innan men dags att göra slag i saken och börja leva.

gustaf

70-årig ensam självmordskandidat. berättade varför han hatade julen. varför han inte tänker besöka sina barn imorgon. och hur han byggt en timmerstuga med enbart en yxa. jag gav honom whiskey och en tillrättalagd bild av verkligheten.

vad vi sa

och hon sa men är det inte så att man får höra sanningen av någon som druckit och jag sa nej eftersom jag är helt jävla ur balans och inte har en förbannad antydan till kontroll över vad jag säger gör eller tänker.

och det var sant fast egentligen ville jag nog säga att jomenvisst jag är löjligt avundsjuk ibland. jag kan inte hantera människor på samma sätt som du gör. jag måste kämpa för att bli tagen på allvar. människor älskar mig inte per automatik. jag måste hela tiden bevisa. behövde akut motivera min egen existens för mig själv. förtydliga var jag gör bra. men det blev så jävla fel och det var inte meningen att göra det på din bekostnad. nej jag är inte bättre än dig. jag är trött på människor som lämnar. jag har sjukt svårt att hantera det. därför totalhavererade min skalle när jag ställdes inför möjigheten att det skulle hända en gång till. sex månaders samlad frustration rann ut ur käften på mig. hade jag bara varit mig själv hade jag svalt och sedan gått ut och kört fingrarna i halsen istället.

men eftersom vi är så jävla professionella och alltihop antagligen bara hade låtit som en stilig efterkonstruktion höll jag givetvis inne med det jag egentligen ville säga.

shins

klyschigt. men den betyder väldigt mycket för mig

gold teeth and a curse for this town were all in my mouth.
only, i don't know how they got out, dear.
turn me back into the pet that i was when we met.
i was happier then with no mind-set.

and if you'd 'a took to me like
a gull takes to the wind.
well, i'd 'a jumped from my tree
and i'd a danced like the king of the eyesores
and the rest of our lives would 'a fared well.

new slang when you notice the stripes, the dirt in your fries.
hope it's right when you die, old and bony.
dawn breaks like a bull through the hall,
never should have called
but my head's to the wall and i'm lonely.

and if you'd 'a took to me like
a gull takes to the wind.
well, i'd 'a jumped from my tree
and i'd a danced like the kind of the eyesores
and the rest of our lives would 'a fared well.

god speed all the bakers at dawn may they all cut their thumbs,
and bleed into their buns 'till they melt away.

i'm looking in on the good life i might be doomed never to find.
without a trust or flaming fields am i too dumb to refine?
and if you'd 'a took to me like
well i'd a danced like the queen of the eyesores
and the rest of our lives would 'a fared well.

hur

fortsatt jagad av händelser som varit. måste sluta förstöra. stoppa i tid. rädda vad som räddas kan. sluta jaga bekräftelse där den inte går att finna. pussla ihop det som går att återställa. säga adjö till resten. istället leta efter det jag kunde uppskatta. detaljer. nyanser. gråskalor ochsåvidare. om någon vet så berätta gärna hur.

vakna

hotellrum. dunkelt ljus genom ett smalt fönster täckt av draperier. återfår medvetandet. sakta. kisar genom dimman. blixtar. minnesbilder. allt jag sagt. allt jag gjort. i natt. i går. för flera år sedan. orkar le och spela med till en viss grad. senare. sprit. resonemang utan slutsatser. försök att förklara. sedan ursäkter till förbannelse.

ångestfrukosten som inte blev så farlig. min hjärna är ett förstoringsglas. får verkligheten att verka märkvärdigare än vad den är. så jävla profesionella. drar en tydlig linje mellan privatliv och arbete. allt jag inte lyckas med.

hotellrum. tidsmaskiner som flyttar mig fem år bakåt. omöjligt att låta bli. köpenhamn. ett kort och lyckligt ögonblick i ett gigantiskt mörker. dåtid. itunes spelar sången om änglen. allt förstärks. jag är verkligen där.

lobotomi

ta bort en del av mig. gör så att jag fattar mindre. ser mindre. känner mindre. skulle gladeligen offra all insikt istället för att ha den tryckt mot mitt huvud som en jävla tvåhundrafemtio-kilos vikt. jag vill inte veta vad jag hade kunnat göra. jag vill inte veta vad jag kan. jag vill inte veta mina möjligheter.

en del saker håller en levande. en del människor föder en. EN meningsfull konversation skapar en orsak för flera veckor framåt. jag lever i svält. jag ransonerar. jag har lärt mig att hushålla. någon är på väg bort. nu måste jag ut och leta efter mat..

fortsättning

hej, vad glad jag blev at det var du! trodde det var doreen, du vet den där blonda knubbiga servitrisen i lederhosen.. nu ler jag för mig själv som vanligt. har det bra i norrköping. stannar här ett tag. har tänkt på dig, hur har du det?

doreen lyste med sin frånvaro i onsdags, inga lederhosen heller.. bummer. hur jag mår? tja, bra och dåliga dagar.. växlar väldigt frekvent. själv?

sms

ett kort besök på e******s och plötsligt var du tillbaka. hur är det med dig?

ursäkta svarslatensen, oförskämt med jag sov lite. vem var det som kände nostalgiska vibbar på e*** igår? har inget namn till numret, n?

någon som inte lärt sig att låta bli att skicka sms efter x glas vin, och dessutom upprepar samma misstag ett dygn senare. patetfaktorn ökar ytterligare när jag inser att jag inte bara sparar numret till folk jag inte pratat med på flera år, jag smsar dom dessutom på fyllan. xxxxx heter jag, lite mer hår och skägg men annars är det mesta sig rätt likt. du var borta från mitt huvud väldigt länge, men igår var du plötsligt väldigt närvarande igen. tja, nog mest det jag ville säga. inget syfte, inga baktankar, ville bara få det ur mig.

fortsättning följer...